Huvudmeny:
Till alla våra medlemmar
Har ni någon information som kan vara intressant för vår hemsida, gärna med bilder, så tar vi emot denna. Klicka här och sänd förslagen tillbaka så lägger vi ut det på hemsidan.
Vi tar gärna emot intressanta förslag på aktiviteter för medlemmarna.
Styrelsen
Inlägg
Vad är en hästkraft och vad kommer detta ord ifrån?
Att känna motorn är att känna den mekanism som i dag sätter världen i rörelse.
När jag köper en bil med en 40 hästkrafters motor, vad får jag då för pengarna? Får jag mer eller mindre, eller kanhända precis fyrtio levande hästar spända för min vagn? För att få till stånd en förnuftig jämförelse måste vi se bort från sådana biomständigheter som att när man skall handskas med fyrtio hästar, så är det onekligen mera praktiskt att samla dem i en liten motor och styra dem alla på samma gång med en ratt än att ställa upp tio fyrspann efter varandra och dirigera detta spann med tömmar och piska, även om sistnämnda anordning onekligen skulle vara mera imponerande.Vi få lov att hålla vår jämförelse inom ramen: kraft och prestation. Å ena sidan är det klart att vi har fått mer än fyrtio levande hästar. Bilen kan köra snabbare än hästar kunna springa och den kan hålla samma fart utan avbrott i dagar och veckor. Men å andra sidan skulle bilen inte komma ur fläcken om man vid den fastgjorde fyrtio hästar som stretade emot. Enbart av detta ser man tydligt att om det är klarhet och insikt man vill ha så får man säkert ringa glädje av denna jämförelse med fyrbenta varelser, vilket den hävdvunna beteckningen hästkraft onekligen inbjuder till.
Det är också ett hopplöst ord, detta hästkraft. Men det är svårt att utrota fastän det inte har mycket att göra med häst och absolut ingenting med kraft. Skillnaden mellan kraft och arbete är av grundläggande betydelse i mekaniken och tekniken. Det är lyckligtvis inte så svårt att få tag på den heller. En man som väger 75 kilo sitter på en stol. Stolen uppbär då en kraft av 75 kilo men den utför inte något arbete och inte mannen heller medan det hela är stilla. Men om mannen börjar springa i en trappa och därvid lyfter sin kropp mot tyngdkraften, så presterar han ett arbete som beräknas enligt en mycket enkel formel. Låt oss säga att trappan är 10 meter hög vertikalt mätt. Då mannens vikt är 75 kilogram har han utfört ett arbete 75 kilogram gånger 10 meter det vill säga 750 kilogrammeter. Det är således den kända formeln: arbete = kraft gånger väg. Utrustade med denna upplysning kunna vi nu angripa problemet hästkraft. En 1 hästkrafts motor kan utföra ett arbete på 75 kilogrammeter under loppet av en sekund. Det sista tillägget är viktigt, ty det utvisar att hästkraft, som för det första inte är ett kraftmått, inte heller är ett mått för arbete, utan för arbets-hastighet, med andra ord det som man i fysiken och tekniken kallar effekt eller prestation. Antalet hästkrafter ger oss således besked hur snabbt motorn utför arbetet, hur mycket arbete den kan prestera i sekunden. Vår maskin på 40 hästkrafter, eller 40 hk såsom det förkortat skrivs, kan således på en sekund utföra 40X75 = 3000 kilogrammeter arbete. Den kan på en sekund lyfta 3000 kilo en meter högt eller, om man vill, 1 kilo 3000 meter eller 100 kilo 30 meter. När en sådan motor arbetar en timme, utför den 3600 gånger så mycket arbete, det vill säga 10800000 kilogrammeter.
Det är ju i och för sig ganska naturligt att angiva en motors prestation genom det arbete den kan utföra under en given tid, t.ex en sekund. Men det är onekligen tämligen påfallande att man räknar i enheter på 75 kilogram per sekund. Detta tal 75 verkar rätt så meningslöst. Enheten borde självfallet ha varit 1 kilogrammeter per sekund. Men här kommer hästen in. Någon förbindelse med häst måste ju beteckning sådan som hästkraft anständigtvis ha. Det berättas att James Watt en gång skulle sälja en av sina ångmaskiner till en bryggare som använde häst i en hästvandring för att pumpa upp vatten ur en brunn. Bryggaren ville gärna köpa ångmaskinen men han ville först ha visshet om att den presterade mera än hästen. Hästen blev hårt pådriven under 8 timmar och det visade sig då att den i medeltal hade pumpat upp ca 75 liter vatten en meter högt per sekund. Då en liter vatten i det närmaste väger 1 kilo, hade hästen således presterat 75 kilogrammeter per sekund och detta kallade Watt sedan en hästkraft. Det är således denne utmärkte man vi har att tacka för denna meningslösa enheten vars engelska namn horsepower (häststyrka) vi dessutom så misslyckat översatt med hästkraft. Till detta bedrövliga förhållande kunna vi dessutom tillägga att det engelska horsepower (h.p.) faktiskt är litet över
76 kilogrammeter per sekund (550 pundfot per sekund), medan den metriska hästkraften (hk) som vi använder är 75 kilogrammeter per sekund. Följden därav är att när man köper en amerikansk bil på 40 h.p. så får man en 40,5 hästkrafters bil en halv hästkraft på köpet vilket är nog så angenämt.
Enligt detta skulle således vår 40 hk:s bil i prestation d. v. s. arbetsförmåga per sekund någorlunda motsvara 40 levande hästar. Detta vore emellertid påstående som icke gav motorn den ära som tillkommer den. För det första har senare och noggrannare försök utvisat att ovannämnde bryggare, gripen av engelsmannens sportiver, drivit på den stackars hästen på ett sätt som våra djurskyddsföreningar inte hade tolererat. Under lagom arbete och tillfredställande behandling kan en häst inte prestera mera än en halv hästkraft. Därmed har vi redan kommit upp till 80 levande hästar mot bilens 40 hk. Men dessutom kan ju bilen, såsom nämnt, prestera sina 40 hk hela dygnet runt och hålla på därmed i veckor. Försiktigt räknat måste vi då ha minst tre skiften av hästar och därmed har vi kommit upp till 240 djur. Låt oss nu för det tredje göra en jämförelse mellan vikten av det döda och det levande maskineriet. Hästarnas vikt belöper sig till ca 120 ton medan en 40 hk:s bilmotor väger ungefär 150-200 kg. Med en jämn prestation under en längre tid skulle det således behövas en hästvikt av ca 3 ton per hästkraft, medan bilmotorn inte väger mer än 4 - 5 kg per hästkraft.
Nertecknat av Kjell
Hämtat från boken "Teknikens Triumfer i Fartens Århundrande" utgiven 1933
Författare: Edgar B Schieldrop
Översatt av: H. N. Pallin och Frithiof Holmgren
Ångdrivna fordon.
Klicka på länken nedan och se ångdrivna fordon från 1932. Filmen visar ångdrivna bilar, flygplan och rälsbundna fordon.
http://www.archive.org/details/BeslerCo1932