2024
Genomförd aktivitet
Studiebesök Volvo Braås
Fredagen den 2 februari samlades 47 KLTF:are på Volvo Construction Equipment i Braås. Här utvecklar och tillverkar Volvo dumprar för världsmarknaden. Vi togs emot av Roland Kvist och Per-Anders Skjöldberg . De är Volvos experter på olika drivmedel för dumprar. Vid detta möte koncentrerades presentationen speciellt på drivsystem med hjälp av väte-bränsleceller. Inom detta område ligger Volvo i framkant och man har redan en prototyp klar att visa upp. En färdig dumper, med H-bränslecell beräknas vara på marknaden inom 3-4 år.
Den första dumpern lämnade Braås 1966 och verksamheten har stadigt utvecklats så att Volvo nu har 40 % av världsmarknaden. Den resterande marknadsandelen upptas av tillverkare som Caterpillar, John Deere, Liebherr m.fl.
Idag tillverkas ca 4000 dumprar per år i Braås. Försäljningspriset per dumper varierar mellan 2,5 MSEK och 6 MSEK.
Volvo består av 10 affärsområden varav Volvo Construction är ett av de lönsammaste. Ett nytt affärsområde är Volvo Energy, vilket kan ses som ett tecken på hur betydelsefull Volvo anser att den framtida/pågående energiomställningen i världen är.
I Braås har man ca 1000 anställda, men tillverkning och konstruktion finns även utspridda på viktiga marknader i övriga världsdelar. I planen för den pågående energiomställningen räknar Volvo med att år 2030 skall 35 % av deras dumprar vara eldrivna och tillverkningen av den sista fossilbränsle-dumpern planeras till år 2040.
Energitätheten i de vanliga lagringsmedlen olja, batterier och väte uppmärksammades. Energitätheten i olja är 42 MJ/kg, bilbatterier har 0,7 MJ/kg och vätgas 122 MJ/kg. Vilket antyder att väte vore ett förträffligt drivmedel. För att producera elström till dumperns elmotorer använder man sig av bränsleceller, där vätgasen omvandlas till elström. Dock, i dagsläget utvinns ca 90 % av vätgasen från naturgas och metan, dvs som helhet ingen grön lösning. Ett alternativ är elektrolys av vatten med hjälp av vindkraft eller kärnkraft, dvs helt fossilfritt.
Volvos prototyp-dumper med bränslecell har en vätgastank på 700 bar och en fyllnadstid på 7 minuter, vilket räcker för en drifttid på 3 timmar.
Man poängterade att utvecklingen av bränslecell-dumprarna skett i samarbete med ett flertal kunniga intressenter. Bl.a. med Research Institutes of Sweden, RI.SE, Vätgas kan bära den förnybara energin | RISE
Fler bilder i Bildarkiv 2024 Volvo Braås
Företagsbesök Andritz AB
Onsdagen den 14 februari var vi ett 30-tal KLTF-are som besökte Andritz AB i Växjö. Vårt studiebesök var denna gång speciellt inriktat på Andritz miljövårdssystem, vars F&U och försäljning är lokaliserade i Alstoms f.d. forskningslaboratorium. Vi möttes av Björn Karlsson, Jörgen Linnér och Fredrik Olsson. De guidade oss genom de olika hallarna vilka inrymmer bl.a. likriktar-tillverkning, lager och kontor.
Som bekant såldes under Barneviks tid stora delar av Fläkten ut till andra företag, varvid t.ex. fläktar gick till Woods, papper- och cellulosatorkar till Andritz och miljövården hamnade så småningom inom Alstom för att senare säljas till GE, vilka relativt snabbt avyttrade denna miljövårdsteknik till Andritz.
Andritz i Växjö har ca 350 anställda, varav ca 60 personer inom miljövård. Totalt i världen är ca 30 000 anställda på Andritz.
De system som marknadsförs är produkter för partikel- och gasrening, som elektrofilter och slangfilter, NID (Novel Integrated Desulphurization) och olika skrubbersystem. En produkt som man haft stor framgång med är den s.k SIR-likriktaren (Switched Integrated Rectifier), vilken är en högfrekvenslikriktare som väsentligt kan höja elektrofiltrets avskiljningsgrad. Denna teknik har utvecklats under 2000-talet fram till dagens kraftfulla modell SIR 4, med en effekt på 180 kW. I Växjö tillverkar Andritz ca 200 SIR-likriktare per år.
Under vår rundvandring besöktes även den imponerande lab-hallen, där försök och utveckling görs på olika emissionselektroder till elektrofiltren och slangmaterial för slangfiltren. Här testas även olika parametrar för NID och våtskrubbrar. Hallen upptogs tidigare av skalenliga modeller av filter och kanalsystem för att erhålla den effektivaste gasfördelningen i systemet. Detta arbete utförs numera helt i datormodeller.
Efter den mycket informativa och grundliga rundvandringen avtackades Andritz av vår ordförande Anders Haggren med en tacktavla, varsin bok om ingenjörshistoria och 1 års gratis medlemskap i KLTF.
Fler bilder under fliken Bildarkiv 2024 Andritz
Årsmöte
Torsdagen den 7 mars hölls årsmöte på Kvarnhagskällan. Årsmötet öppnades av ordförande Anders Haggren.
Till mötesordförande valdes Björn Svensson.
Till styrelse valdes:
Ordförande: Anders Haggren.
Styrelsemedlemmar: Eva Arneving, Mikael Petersson, Torbjörn Ericsson och Kjell Ekelund.
Suppleanter: Kaj Ankarloo och Håkan Fransson.
Revisorer: Roy Olofsson och Tommy Andersson, suppleant Leif Köllerström. .
Valberedning: Torbjörn Ericsson och Sture Heiman.
Efter årsmötet tackade ordförande Anders Haggren mötesordförande Björn Svensson för väl genomfört möte. Anders tackade också avgående styrelseledamot Peter Gunnarsson för hans insats i styrelsen och överlämnade boken "Svenska innovationer som förändrat världen".
Sektionschef Per-Olof Löfberg höll en mycket intressant presentation av kommunens Trafikplanering till år 2030. Antalet invånare i Växjö planeras då att ha ökat till 100 000 personer. Detta medför ett noggrant planeringsarbete för kommunen, vilket presenterades av Per-Olof.
En stor del av denna information finns även på kommunens hemsida, t.ex.https://www.vaxjo.se/download/18.47028603185655e1effbe91b/1673264979244/Trafiks%C3%A4kerhetsplan%20f%C3%B6r%20V%C3%A4xj%C3%B6%20kommun%202020-2030.pdf
Efter många års utredande och överklaganden har nu ombyggnaden av Fagrabäcks-rondellen igångsatts. Kostnaden för denna ombyggnad är beräknad till 450 miljoner, varav kommunen bidrar med 85 miljoner.
Se Trafikverkets video https://youtu.be/XKlNXpCztWo
Efter föredraget intog 68 mötesdeltagare en välsmakande pyttipanna med tillbehör
Föredrag U-137
Onsdagen den 13 mars gästades KLTF av Överstelöjtnant Rolf Lindén. Han var chef för operativa avdelningen vid Blekinge kustartilleriförsvar. Rolf redogjorde inspirerande och detaljrikt om den ryska ubåten U-137s grundstötning i Gåsefjärden utanför Karlskrona i oktober 1981.
Föredraget samlade 60 st intresserade åhörare.
Rolf Lindén började sin redogörelse med en historisk tillbakablick på Sovjetunionens/Rysslands aggressiva utrikespolitik från NATOs och Warsawa-paktens bildande efter 2:a världskriget, Catalina-affären, Ungern-, Kuba-, Prag-kriserna fram till invasionen av Ukraina. Enligt Rolf passar U-137s intrång i svenska vatten väl in i detta mönster.
Rolf visade på ett antal detaljer i händelseförloppet och felaktiga uppgifter från Ryssland, vilka tydligt visar att grundstötningen inte berodde på felaktiga instrument eller på onykter besättning, utan i stället var ett medvetet spionuppdrag i militärt skyddsområde.
Enligt rysk nomenklatur tillhör U-137 klassen SU Whisky och beteckningen U-137 används inte inom den ryska marinen. Ingen av besättningen fick något kännbart straff efter återkomsten till Ryssland. Kaptenen, Gushin, har även på senare tid gjort good-will besök i Sverige. Men enligt Rolf är Gushin lika sanningsenlig som han fantiserar.
Myndigheter och befäl var naturligtvis helt oförberedda och tog god tid på sig för att inte fatta några förhastade beslut i detta mycket känsliga läge. Som ett exempel på hur väl informerad den civila Karlskrona-befolkningen var, visades en bild på en mindre fritidsbåt i närheten av U-137, vilken var skyltad ”Bosses Brand- och Bärgningsservice”.
I området Karlskrona skärgård har man även funnit indikationer på att olika typer av mini-ubåtar har rört sig i dessa farvatten och marinen antar även att, på goda grunder, man placerat ut depåer med olika förnödenheter för framtida behov.
Under föredraget gjordes paus för kaffe, wienerbröd och frågor. Rolf Lindén avtackades av vår ordförande Anders Haggren med blommor, minnestavla och gratis medlemskap i föreningen under ett års tid.
En del av informationen som delgavs under föredraget finns även i nedanstående redogörelser
Rolf Lindén
Fler bilder under fliken bildarkiv 2024 U-137
Företagsbesök i Tingsryd
Torsdagen den 4 april var vi ca 20 KLTFare som besökte två framgångsrika företag i Tingsryd.
Vi började med att besöka Holtab AB, där vi togs emot av Patrik Persson Moberg, VD, Peter Ackebjer, Strategi- och Utvecklingschef, Michael Fohlin, Operativ chef och Bengt Dahlberg, Försäljningschef.
Holtab, som startade sin verksamhet 1973, har varit mycket framgångsrikt med en stadig omsättningsökning, speciellt de senaste åren. Man har nu en omsättning över 1 miljard och ca 300 anställda.
Verksamheten inriktar sig främst på Energi 60 %, Industri 20 % och Infrastruktur 20 %. Den geografiska marknaden omfattar främst Sverige 75 %, Danmark 20 % och Finland 5 %. De produkter man inriktar sig på är främst större ställverk monterade i byggnader av prefabricerade stål- eller betongelement En sådan byggnad vilka kan väga upp till 60 ton. De större ställverken på 72,5 kV levereras i samarbete med Schneider. Man tillverkar även mindre ställverk för laddningsstationer för bilar och bussar.
Den övergripande verksamheten och framtida planering styrs av nyckelord som Decentralisering, Dekarbonisering, Digitalisering och Cybersäkerhet. Men framför allt har man målsättningen att ha en hög flexibilitet.
Efter en god lunch på restaurant Mårdslycke fortsatte sällskapet till Orthex AB
På Orthex Group togs vi emot av Hans Cronquist, platschef, Henrik Åhlström, produktionschef och Martina Hammarström, produktionstekniker.
Anläggningen grundades 1947 under namnet Hammarplast. Företaget övergick 2011 i finska Orthex Group. Verksamheten är uppdelad mellan Tingsryd, Gnosjö och Lohja i Finland. Omsättningen var 2022 665 MSEK och man är nu ca 300 anställda, varav 140 i Tingsryd.
Verksamheten är en helautomatiserad tillverkning av diverse plastprodukter. Råmaterialet köps som plastpellets från en handfull leverantörer. Cirka 20 % består av återvunnen plast från tillverkningen och från hushåll. Orthex framgångsrikaste produkt är förvaringssystemet SmartStore.
Totalt tillverkas 55 miljoner plastkomponenter per år. Tillverkningstiden för en SmartStore låda är endast 20 sekunder.
Bussutflykt till Åseda Älghult och Fröseke den 21 maj.
KLTFs vårutflykt med buss lockade 35 deltagare. I prima väder och under en blå himmel gjorde vi en rundtur bland Uppvidinges verkstadsindustrier.
Först besöktes PG&WIP i Åseda, efter en välsmakande lunch på Hotell S.T Olov fortsatte vi med bussen till vätgasmacken i Älghult och tillhörande vindkraftverk där vätgasen produceras och komprimeras. Efter detta intressanta besök tog vi oss till Fröseke och företaget A-WIP.
På WIP Group togs vi emot av Kalle Malmström, fabrikschef, Rickard Winsth Produktionschef och Edvin Olsson inköpschef. WIP Group är en koncern som har sitt säte i Åseda och består av flera olika bolag. Koncernen har sex ägare som alla har jobbat i bolaget sedan start 2007 och har stark anknytning till Åseda. WIP står för World Industry Project.
PG & WIP består av delar från Profilgruppen och WIP. Man är 35 anställda och har en omsättning på ca 200 MSEK. Huvudsaklig produkt är gardinskenor med tillhörande komponenter enligt systemet VIDGA. Man producerar ca 22 miljoner komponenter per år. 100 % går till IKEA. För IKEA tillverkas även ca 6 miljoner kylskåpshandtag per år, under produktnamnet Billsbro.
Edvin Olsson
På A-WIP togs vi emot av platschefen Robert Ström. A-WIP AB är ett nystartat företag i Fröseke som bildades i 2020. Här tillverkas teleskopiska stegar i aluminium och plast som sälj över hela världen. Initiativet till bolaget kom från grundarna, tillika hälftenägarna, A-Plast Gruppen och WIP Group. Stegarna säljs via Telesteps AB. Man har en omsättning på ca 85 MSEK, har 28 anställda och producerar ca 51 000 stegar per år.
I likhet med PG&WIP har även A-WIP endast en produkt och en kund. Detta bedöms inte var någon större risk då kontrakten är på 7 år.
Det som återstår att besöka i Åseda blir den nya kastrullfabriken, där man investerat 330 MSEK för den nya produktionen.
Platschef Robert Ström
Ett något annorlunda och högst intressant inslag, var besöket på vätgasmacken i Älghult och dess produktionsanläggning vid vindkraftverket i Hageskruv, som ligger på ett avstånd av 5 km från macken. Där togs vi emot av Thorbjörn Bennesved och Erik Östlund och representanter från Metacon. Vätgasanläggningen ägs av Metacon och Uppvidinge Vätgas AB. Vi fick även se när man tankade en ny Toyota Mirai, med 5 kg vätgas. Full tank uppges räcka för 65 mil. Vätgasen vid produktionsstället (Hageskruv) fraktas i en tryckcontainer till vätgasmacken varefter den komprimeras till 900 bar. Detta reduceras sedan till 300 bar resp 700 bar för personbilar resp lastfordon och bussar.
Anläggningen i Älghult uppgavs vara den hittills enda helt gröna vätgasmacken i Europa.
Gå gärna in på bifogade länk om Metacon AB och Uppvidinge Vätgas AB
Thorbjörn Bennesved
Smålands bil-, musik- och leksaksmuseum i Rydaholm
Torsdagen den 29 augusti var vi ett 30-tal KLTF-are som besökte Smålands bil-, musik- och leksaksmuseum i Rydaholm. Även den närliggande verkstaden Motorima besöktes.
Vi blev guidade av Magnus Ahlqvist, son till grundaren Ingemar Ahlqvist. Tack vare den kunniga guiden blev det en mycket underhållande rundvandring i museet och besöket i hans verkstad där han för hand tillverkade ”nya” dyrgripar. Fantastiskt imponerande!
Museet grundades av Ingemar Ahlqvist 1968 och sköttes av honom fram till sin bortgång 2022, då sonen Magnus tog över. Han sköter nu museet tillsammans med sin mor och två söner. En stor del av arbetstiden ägnas åt renovering av gamla racerbilar. Med renovering förstås hel-renovering, dvs de utgår från ett fotografi och i värsta fallet inte stort mer än ratten. I dag är han erkänd som en av världens främsta ”plåtknäckare” för exklusiva, specialbyggda racingbilar.
Den äldsta bilen i samling är en Delin Voiturette från 1901 som är Sveriges äldsta registrerade bil. Den har deltagit i ett veteranbilslopp mellan London och Brighton, där inga bilar tillverkade efter 1904 får delta. Motorn är på 5 hkr och kan i medvind och solen i ryggen komma upp i 50 km/h. Bilens strålkastare är ett stearinljus.
Varje exemplar i samlingen är unik och har en intressant historia att berätta.
Några exempel:
- Hypmobil 17 hkr från 1911
- Alfa Romero Disco Volante 1952, har körts av Joakim Bonnier
- Abarth Zagato Double Bubble
- Packard Roadster 1928
- Flera Ferrari, bl.a. 2004 Spider
- James Bonds Aston Martin
- Rolls Roys Phantom II från 1929. Förste ägaren var Malcolm Campbell, som hade hastighetsrekordet för bilar på 20 - 30-talen med bilen Blue Bird
- Rolls Royce, 1933
- Bently Speed Six från 1929
- Auburn 1931. Har hyrts för transport av kungligheter.
I samlingarna finns även flera motorcyklar för road racing. T.ex. Norton 500cc 1954. Ett fabrikat som dominerade på 50-talet på bl.a. Hedemora TT. Andra stora märken på 50-talet var Matchless, Triumph, AJS, BSA. Inga japanska märken var aktuella på den tiden.
En ovanlig ”motorcykel” i samlingen var en Skaftaknarr från 1934 En cykel tillverkad av Bröderna Sandberg i Rydaholm. Tidstypiskt för 30-talet så var cykeln utrustad med en gengasmotor.
Förutom samlingen av allehanda transportmedel hade Ingemar under sin tid även samlat på olika instrument, t.ex. dragspel, grammofoner och ett självspelande piano, vilket Magnus demonstrerade.
Avslutningsvis visades den imponerande lilla verkstaden där Magnus och söner för hand tillverkade bl.a. racingbilar av högsta kvalitet och från grunden även renoverade gamla klenoder från 20- och 30-talen. Mycket imponerande!
Sammanfattningsvis en mycket spännande, intressant och rolig dag!
Formel 1 bilen som kördes av Ronny Petersson och ingick i Niki Laudas formel 1 stall
Ordf Anders Haggren tackar Magnus Alhqvist för ett mycket intressant besök
Fler bilder under fliken bildarkiv 2024
Bifogat nedan se två artiklar i
https://www.smp.se/familj/en-myllrande-varld-av-gamla-bilar-ingemars-livsverk-fyller-50-ar-d321c83b/
https://www.smp.se/alvesta/magnus-tar-over-sin-pappas-livsverk-vill-blasa-nytt-liv-i-det-gamla-museet/
Studiebesök VEAB
Tisdagen den 24 september var vi 30 medlemmar i KLTF som samlades utanför Växjö Energi ABs anläggning Sandviksverket. Vi blev mottagna av Daniel Eidenskog som arbetar med projektet Koldioxidinfångning. Den engelska termen är CCS, Carbon Capture and Storage. När koldioxiden som infångas kommer från eldning av biobränsle som är fallet i Växjö, kallas det för Bio-CCS eller BECCS, som då står för Bio Energy Carbon Capture and Storage.
Daniel visade oss in till Green Room som är en liten aula. Här visade han bilder och berättade detaljerat om projektet med koldioxidinfångning, Just nu testas en prototyp i liten skala för att se hur tekniken fungerar med rökgaserna från Sandvik 3. Det finns olika tekniker för koldioxidinfångning, den som testas nu på VEAB kallas HPC, som står för Hot Potassium Carbonate. (Kaliumkarbonat på svenska.)
Efter genomgången i Green Room fick vi ta på oss hjälmar, varselvästar och hörlurar. Vi vägleddes ut i anläggningen av Joachim Eriksson som berättade om de olika delarna vi såg på vägen, bl.a. ackumulatortanken för fjärrvärme och motsvarande äldre tank som används för fjärrkyla. Efter ett tag kom vi fram till prototypanläggningen som är ansluten till Sandvik 3. Här berättade Daniel om anläggningen med hjälp av det blockschema som finns på väggen utanför prototypen.
Koldioxid som bildas vid förbränning av biobränsle har lagrats av träden under växtperioden och ingår därmed i ett kretslopp. Eldning av biobränsle ger därför inget nettoutsläpp av koldioxid. Om koldioxiden istället fångas in och komprimeras och lagras djupt i berggrunden räknas det som negativt koldioxidutsläpp. Det kan då kompensera för samma mängd koldioxid som släpps ut från eldning av fossilt bränsle eller utsläpp från flyg/fartyg/fordon som använder fossilt bränsle.
Vi tackar våra guider Daniel Eidenskog och Joachim Eriksson för ett mycket givande studiebesök på VEAB där vi fick insikt i en avancerad teknik som förhoppningsvis på sikt kommer hjälpa världen att minska utsläppen av koldioxid. När en anläggning byggs i full skala i Växjö kommer den kunna samla in 200 000 ton CO2 per år.